Ledig dag efter en intensiv vecka som bestått av både möten på SJ som kommer att sätta avtryck samt internt arbete på SEKO och A-kassan för Service och Kommunikation. I de senare fallen är det boksluten som nu är färdigreviderade och klara för dels a-kassans stämma samt SEKOs kongress.
En ledig dag och en hel del händelser i Fräntorp. Bland annat vernissage i Fräntorps Folkets Hus både på lördag och söndag.
Pensionsfrågan för lokförare dyker upp i en del inlägg på nätet i samband med att det nu förhandlas om ett nytt avtal för personalen från Götalandståg alternativt inrangering av en del befintliga regler. vet inget just nu eftersom de lokala förhandlingar som skett i veckan tydligen gått mycket trögt.
Läser om synpunkter som tarvar förklaringar angående pensionsutvecklingen för de som omfattas av övergångsregler i pensionshänseende. Dessa synpunkter bygger på delvis felaktiga utgångspunkter och ger en skev bild av vad som hände när PA 91 tecknades och varför man gjorde detta. Tyvärr tror en del skribenter att facket, dvs Statsanställdas Förbund nuv SEKO skulle lagt sig i de pensionsförhandlingar som skedde i slutet av 1980 talet och som resulterade i PA 91 och sedermera PA 03 för personal med övergångsregler.
Tyvärr är det inte många som brytt sig om att analysera varför det var nödvändigt att teckna ett nytt pensionsavtal och de bevekelsegrunder som drev fram ett nytt avtal. Jag har inte heller hela bilden klar för mig, men såg tidigt nackdelarna med det gamla avtalet.
Jag skall successivt försöka ge min bild av dels nackdelarna med det gamla avtalet och de faktiska fördelar som finns i ett modernt pensionsavtal. Noteras kan att PTK sagt upp det gamla undantagsavtalet om att fd statliga verksamheter skall kunna tillhöra ITP pensionsplanen. Men det är en delvis senare historia som just nu berör årets avtalsrörelse.
I första delen skall vi beskriva hur pensionsberäkningen såg ut före PA 91.