En helt vanlig julaftons morgon

Kommer till jobbet i god tid som vanligt. Milt väder i Göteborg för att vara den 24 december. + 8 grader och inget regn. Ser ut att bli en bra dag på jobbet.

Strax visar det sig att en X40 på spår 6 bränt av kontaktledningen på natten och det i sin tur innebar att även mitt tågsätt var instängt på grund av att spåren 4 – 7 var spänningslösa.

Trots den utmaningen så får jag säga att det finns en hel del kapacitet och vilja att skapa lösningar. Ett loktåg på 7 vagnar erbjuds i stället på spår 9 ca 15 minuter före avgång. Växlingspersonal, jourförare och en tågvärd på jour har fixat fram det nya tågsättet och vi kan avgå i rätt tid.

Rc lok och 7 vagnar innebär ett tåg på 416 ton i i totalvikt och ett bromstal på 137. Ett riktigt loktåg precis som merparten av de tåg vi körde före motorvagnarnas intåg i trafiken på Västra Stambanan.

I Skövde bjöds det kaffe från ombordpersonalen efter att tåget stannat. Att bromsa in ett tåg av den här storleken i Skövde från 160 till stopp och stanna vid 200 meterstavlan med bromsarna loss på rätt tid ger faktiskt en känsla som påminner om en viss yrkesstolthet.

Trots en snäv tidtabell anpassad för X40 så ankom vi Hallsberg med endast någon minuts försening.

Jag tycker att vi som jobbar i SJ skall känna efter och ta fram den yrkesstolthet som finns i alla de olika yrkesgrupper som gemensamt arbetar för att tågen skall gå i tid och komma fram i tid. Jag avser alla inblandade i bemärkelsen av att det är så många olika människor och yrken som vi är beroende av för att få hela denna verksamhet att fungera klanderfritt.

Jag är stolt över att SJ med sin personal kan erbjuda ett fullgott alternativ när ordinarie tåg blivit stående strömlöst pga kontaktledningsraset på spår 6.

I mina fackliga vardag kretsar det mesta om alla problem som vi ser, men vi skall också komma ihåg att det görs stora insatser för att lösa alla de problem som uppstår. Att tåg 10168 avgick i tid och ankom Hallsberg i stort sett på tid möjliggjordes faktiskt av att det finns resurser och ett samarbete som fungerar mellan många anställda.

Jag kunde också konstatera att det redan tidigt på morgonen fanns el personal på plats och jobbade med att återställa den avbrända kontaktledningen.

Jag tycker att vi skall lyfta fram detta under det kommande året och inte bara ägna tiden åt att leta fel och brister och längta tillbaka till en  svunnen tid som de allra flesta aldrig upplevt själva. Efter 40 år i järnvägens tjänst tycker jag mig veta att  allt faktiskt inte var bättre förr. Låt oss kraftsamla för att lösa de problem som finns med underhåll och reinvesteringar i järnvägens infrastruktur, men att vrida klockan tillbaka helt och hållet är ingen lösning som jag ser det.

Fackligt har vi stora utmaningar, men vi har också möjlighet att påverka och forma verksamheten för att företräda våra medlemmar på ett bra sätt. Det jag saknar i mitt uppdrag som ordförande är en tydligare linje i branschsamarbetet som haltar betänkligt. Under 2016 måste denna del av samarbete mellan alla klubbar inom spårtrafik sättas på kartan och en branschorganisation skapas som kan ge Seko en röst i spårtrafikbranschen.

Nu är det snart dags att äntra tåg 10167 med X40 multipel för hemresan till Göteborg.

God jul och ett Gott Nytt År till er alla som läser bloggen.

 

 

Stockholm en kväll i december

Stockholm en kväll i december är inte kul. Mörkt och kallt skulle man kunna sammanfatta eländet. Problemet är att det är kallt och mörkt även i Göteborg. Nog om detta. Ljusare tider stundar snart och även 2016 skall väl innebära en vår med värme och ljusa kvällar.

Efter två dagar på Sekos förbundskontor med revisionsarbete så har jag avslutad dagen med dels ett besök på samordningsmöte för lokförarna på SJ samt dels på Klubb lokförarna i Stockholms styrelsemöte. Självklart var den tyngsta frågan hur man blivit bemött av arbetsgivaren när det gäller synen på raster och behovet av att alltid ta på sig ansvaret för trafiksäkerheten utan ett stöd från den operativa ledningen. Många uppfattar detta som tungt att behöva försvara värdet av att ta personligt ansvar och att stödet från arbetsledningen uteblir.

Frågan man måste ställa sig är väl om det alltid skall vara den enskilde som skall ta eget ansvar. Skall man inte känna stöd från arbetsledningen i frågor om arbetstiderna och raster i utsatta jobb som kräver skarp uppmärksamhet? Det finns många jobb i säkerhetstjänsten där uppmärksamhet är ett måste för att inga olyckor skall inträffa.

I morgon diverse förhandlingar. Börjar med en tvisteförhandling för att senare övergå till att förhandlingsgruppen skall träffas och fortsätta sina diskussioner om hur vi skall uppnå förbättringar kopplade till den enkät som genomfördes under försommaren. Nu finns det sammanställt ett material som ger mycket information om hur anställda i SJ ser på arbetstidens förläggning och problematiken med ständiga ändringar på fasta listor mm. Jag har stora förhoppningar på det fortsatta arbetet och tror att vi nu är på väg att kunna uppnå en del förbättringar.

Eftermiddagen i morgon ägnas åt den centrala Mbl gruppen och central skyddskommitté. Sjuktal och vad som skall göras åt dessa står högt på agendan.

 

Arbetsmiljö är viktigt!!

Hemresa efter att varit i Stockholm för andra gången denna vecka. Mycket resande blir det och oftast fungerar resan väl. Resande betyder också att det finns tid att läsa in material som behövs i arbetet samt följa nyhetsnotiser mm.

I dag kunde vi ta del av att Arbetsmiljöverket tydligen kommer att tillåta Transdev att köra Öresundstågen med endast lokförare i en omfattning, som enligt min mening, är helt orimlig. Formellt sett häver arbetsmiljöverket det tidigare förbud som gällt under en period. Mer om detta finns att läsa i Sekotidningen: http://sekotidningen.se/artikel/arbetsmiljoverket-haver-forbud-mot-ensamarbete

Förbudet har tillkommit för att Veolia nuvarande Transdev systematiskt brutit mot både regler och förnuft genom att tillåta att tågen framförs utan ombordpersonal. Tyvärr påverkar detta hela branschen eftersom det kommer att sätta press ekonomiskt även på andra järnvägsbolag att minska bemanning ombord i upphandlad trafik. Trots namnbyte så sitter de gamla takterna i och vi har nog inte sett slutet på denna fajt som skyddsombuden driver för vettig arbetsmiljö ombord i Öresundstågen.

Arbetsmiljö är viktigt och det slarvas en del. Idag har vi från Seko ställt krav på att Division Marknad och Försäljning skall efterleva den checklista som finns avseende inhyrd personal som jobbar med kundtjänst i form av att vara stationsvärdar mm i SJ.

Arbetsmiljöverket har upprättat checklistan och grunden för detta är lagens krav på dels de bolag som hyr in arbetskraft och givetvis även de bolag som står som arbetsgivare för den inhyrda personalen. Följande gäller:

  1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. I den här checklistan kallar vi den som hyr ut arbetstagare bemanningsföretag och den som hyr in arbetstagare kundföretag.
  2. Bemanningsföretaget är arbetsgivare och har enligt 3 kap 2 § arbetsmiljölagen fullt arbetsmiljöansvar för sina arbetstagare. Det gäller även under uthyrnings- perioder.
  3. Kundföretaget ansvarar enligt 3 kap 12 § arbetsmiljölagen för det arbete som arbetstagaren utför i dess verksamhet. Kundföretaget måste därför vidta de skyddsåtgärder som behövs för detta arbete.

Inget av ovanstående var känt när vi lyfte upp frågan idag och nu återstår att se hur snabbt man agerar för att säkerställa att regelverket efterlevs.

Seko tar ansvar

Just nu är det högtryck i järnvägsbranschen och på SJ. Dels håller vi på och hanterar den övertalighet som förhandlats under våren samt dels gäller det att hantera den alltmer oroande utveckling som initierats av Veolia avseende villkoren för de anställda på Öresundståg.

Hela vintern och våren har det varit ett högtryck i det fackliga arbetet. SJs omorganisation med omsökningar av tjänster har skapat precis de problem som Seko SJ aviserade under verksamhetsförhandlingarna. Anställda som lojalt arbetat och gjort sitt bästa har helt sonika bytts ut med enda skälet att man i omsökningsprocessen hittat någon annan som är bättre. Jo ni läser rätt. Man hittar någon som är bättre och då byter man personer som om det vore en leasingbil. Känslokallt och även ineffektivt.

Seko kommer att summera ihop alla iakttagelser om allt som hänt och det kommer tyvärr att ligga en hel del grus i maskineriet den närmaste tiden. Ytligt sett fungerar kontakterna med företaget, men under ytan ser det inte lika bra ut. Eftersom omställningsprocessen inte är avslutad ännu nöjer jag mig med att konstatera just det faktum att företaget inte stärkt sina relationer med varken anställda eller fackliga organisationer under våren 2014.

Seko har som bekant varslat om stridsåtgärder på spårtrafikens område. Orsaken är framförallt Veolias agerande på Öresundståg där ett redan lågt anbud blev ännu lägre och där företaget och Almega tänkt sig att ta ut mellanskillnaden på de anställdas villkor. Almega hävdar helt fräckt att de anställda bara jobbar 75% och att villkoren med ledigheter varannan helg är problemet. Skitprat är väl egentligen det enda man kan kommentera den informationen med. Seko har genom klubben på Öresundståg visat att det mycket väl går att skapa turlistor med hög effektivitet och ändå ge de anställda rimliga villkor. Seko tar sitt ansvar både i förhandlingar med företaget och gentemot de berörda medlemmarna.

Varslet om arbetsnedläggelse på Veolia innebär att Seko som enda förbund löper linan ut och genomför det som ST inte vågar. Det är hög tid att vi får till en samordning på spårtrafikbranschen. En sådan samordning kan bara skapas om vi befriar ST från det ansvar som man inte förmår leva upp till.

För alla de som vill se en bransch med rimliga villkor så finns det uppenbarligen bara en lösning och det är att ansluta sig till Seko.

Hot och våld ute i tågen.

Hot och Våld var en av de frågor som SEKO drev ända in i slutet av den nyss avslutade branschavtalsförhandlingarna. SEKOs krav var att all personal i trafikföretagen skulle få en utbildning i hur man hanterar hot och våld i jobbet.

Många kanske tror att det är sällsynta tillfällen som det uppstår hot och våld på ett tåg. Tyvärr är det inte på det viset. Det är ganska ofta hotfulla situationer och det inträffar alldeles för ofta att framförallt ombordpersonal, men också kundtjänstpersonal och lokförare hotas.

Det finns nu undersökningar som visar att just ombordpersonal är kanske den mest utsatta personalgruppen i Sverige vad det gäller hot och våld på arbetsplatsen. Till och med mer utsatta än personal inom kriminalvården.

Med dessa numera kända fakta skulle man ju tro att Almega skulle tycka att det var ett högst rimligt krav att utbilda personalen i enlighet med SEKOs önskemål. Men icke. Man vidhåller envist att det inte skall skrivas in en tvingande regel i avtalet om denna utbildning.

Nu på midsommardagen kan vi också läsa om flera tåg som trafikerar västkusten där all ombordpersonal lämnat tåget med hänvisning till hot och våldssituationer. Förarna har tydligen sedan kört tåget helt utan ombordpersonal till slutstationen. Rent tekniskt är det tillåtet, men är det lämpligt? I massmediauppgifter anges att Hallandstrafiken kräver att tågen skall gå till varje pris.

Jag tycker att de händelser som nu rapporteras i massmedia om midsommaraftonens händelser visar att SEKOs krav är högst måttliga och det är obegripligt att Almega sätter ekonomiska skäl före en rimlig arbetssituation ute i tågen. I fortsättningen måste vi agera ännu starkare fackligt för att förhindra att länstrafikbolagen skall tillåtas att styra trafikbolagens syn på att tågen till varje pris skall framföras. T o m utan ombordpersonal. Vem tar ansvaret för säkerheten inne i tåget när man kör helt obemannat?

Veckans snackis

Jag trodde väl aldrig att man skulle behöva ägna sig åt att dementera och försöka förklara relativt enkla sammanhang för fackligt före detta aktiva i så stor omfattning som gjorts under senaste avtalsrörelsen.

Dessutom är ibland tonen i debattforum på nätet rätt hård och tenderar att bli hårdare allt eftersom. Kritik är bra, men att sprida medvetna lögner och påhopp, i akt och mening att sänka det fackliga arbete som har som uppgift att stärka medlemmarnas rättigheter, är inte särskilt smart.

Just nu startas i forum på SJs XPIDER debatter som är rent ut sagt har som enda syfte att sänka den fackförening som jobbar hårdast för att hålla rent för arbetsgivarnas attacker på kollektivavtal och andra villkor. Ord märks och de debattörer som vill framföra egna synpunkter tystas om man inte har ”rätt” åsikter.

Problemet är det kända syndromet att bara en osanning förs fram tillräckligt många gånger så är den sann. Åtminstone finns det personer som tror detta.

Vi som jobbar fackligt i SEKO SJ vet att långsiktigt arbete lönar sig och att det inte går att möta en allt tuffare attityd från arbetsgivarsidan med lögner eller påståenden utan grund.

Dagens fråga som jag lyfter upp är de påståenden som framförs att SEKO SJ och SEKO Klubb SJ Väst inte skulle ta situationen på SJ Götalandståg på allvar.

Att klubben i Göteborg inte skrev om våra kamrater på Götalandståg i senaste numret av Blickpunkten har inget med att göra med att man inte bryr sig. Information om och till SEKOs medlemmar i SJ Götalandståg sker i egna kanaler och omfattas också av de avtalsfora som finns i samband med årets branschavtalsförhandlingar.

Fakta är följande.

Inrangeringsförhandlingarna för personalen i SJ Götalandståg har pågått under en förfärligt lång tid och för detta bär SJ ett mycket stort ansvar för.

När branschförhandlingarna startade var alla överens om att vi inte kommer att gå i mål med ett branschavtal, som innebär fredsplikt, om inte förhandlingarna på SJ Götalandståg resulterat i ett acceptabelt kollektivavtal.

De lokala förhandlingarna har alltså lyfts upp på den högsta nivån som är möjlig.

SEKOs organisation är lite snårig och kan förtjäna att repeteras. SEKO Förhandlingsorganisation SJ samordnar och träffar kollektivavtal endast på moderbolaget SJ AB. För övriga dotterbolag finns särskilda klubbar som ansvarar för eget avtal på respektive bolag.

SEKO Klubben på SJ Götalandståg har alltså eget ansvar för eget kollektivavtal och har stöd och förhandlingshjälp direkt från förbundet i de pågående förhandlingarna som pågått under den tid som förflutit.

SEKO Förhandlingsorganisation SJ har tagit initiativ till att bilda en koncernfacklig organisation i SJ koncernen och vi har nu kallat till ytterligare möten för att i första hand samordna oss i koncernen. SEKO Klubben på Götalandståg är en av de klubbar som ingår i detta koncernfackliga samarbete.

Om vi så småningom bildar en formell koncernorganisation tillsammans eller har ett samarbete i form av regelbundna möten är inte det viktigaste. Det absolut viktigaste är att vi uppträder enigt och har en gemensam agenda för vårt fackliga arbete.

Raster för åkande personal

I senaste utgåvan av SJ Nytt framgår det att ett sk dialogmöte i Sundsvall föreslagit att man skall kunna jobba upp till 6 timmar i sträck. Även delar av ledningen har tydligen anammat detta förslag.

Det är lite trist att en personaltidning går ut med en sådan nyhet eftersom man normalt sett skall kunna lita på vad som skrivs i SJ Nytt. Från SEKOs sida har vi inte över huvud taget haft någon tanke på att försämra de rastregler som finns i kollektivavtalet. Det räcker så bra med alla överträdelser som sker ute i verksamheten ändå. Framförallt vid tågförseningar som innebär stora påfrestningar.

Att då gå med på att ha en generell regel som tillåter raster först efter 6 timmars arbete skulle vara direkt kontraproduktivt. Det skulle slita ner personalen och drastiskt höja de sjuktal som redan är sakta på väg uppåt.
Det stämmer inte överens med hur ett modernt kollektivavtal skall se ut. Personal skall alltid vara garanterade raster och lämpliga pauser i arbetet för att orka med ett allt hårdare tempo ute i verksamheten. Skulle SJ dra upp detta i de lokala kollektivavtalsförhandlingar som stundar kommer åtminstone SEKO att säga nej till en sådan förändring. Vi utgår från att övriga personalorganisationer också intar samma hållning.