Omsökning av tjänster ett sätt att kringgå LAS?

På SJ AB pågår ett arbete med rationaliseringar. I samband med detta uppstår varje gång ett fenomen som innebär att anställda tvingas söka om sina egna tjänster. I vissa specifika fall kan det vara en rimlig möjlighet för att återbesätta ett mindre antal specialisttjänster efter en omorganisation. Tyvärr tillgrips instrumentet med omsökning av tjänster på ett sätt som inte är acceptabelt för närvarande.

SEKO kommer därför att agera i fallet med omsökning av tjänster på SJ Trafikledning som pågår just nu. Orsaken är att SJ enligt vår mening agerar i strid mot anställningsskyddslagens regler om turordnig när man besätter tjänsterna efter omorganisationen.

I samband med att det uppstår övertalighet och antalet kvarvarande arbete är färre än vad den ursprungliga bemanningen varit uppstår övertalighet på den enhet där jobben försvinner. I ett sådant läge skall olika möjligheter till omplacering inom företaget ske och i sista hand kan det bli fråga om att upprätta så kallade turordningslistor på den ort där övertaligheten uppstått. Turordning regleras i anställningsskyddslagens paragraf 22.

Lagstiftarens avsikt med att företaget skall upprätta turordningslistor är att nå ett läge där sist in först ut skall uppnås. Arbetsdomstolen skriver på följande sätt om tillämpningen av LAS § 22:

Enligt 22 § anställningsskyddslagen gäller som huvudregel vid uppsägning på grund av arbetsbrist att arbetstagare med längre anställningstid har företräde till fortsatt arbete framför den med kortare anställningstid.

Utöver kravet på anställningstidens längd finns också krav på att den övertalige har tillräckliga kvalifikationer. I samma dom skriver domstolen:

I motiven till anställningsskyddslagen anges att det är uppenbart att turordningsreglerna inte får ge det resultatet att en arbetstagare ska ha företrädesrätt till ett arbete som han inte kan sköta. Som villkor för att en arbetstagare ska få stanna kvar i arbetet måste därför gälla, antingen att han eller hon får behålla sina arbetsuppgifter eller – om detta inte är möjligt – att arbetstagaren kan ges ett arbete som han eller hon har tillräckliga kvalifikationer för. Kravet på tillräckliga kvalifikationer betyder enligt lagförarbeten och fast praxis i Arbetsdomstolen inte annat än att arbetstagaren ska ha de allmänna kvalifikationer som normalt ställs på den som söker det arbete det är fråga om.

Anställningsskyddslagen har alltså tydliga regler som innebär att den övertalighet som uppstår skall hanteras utifrån att de med längre anställningstid går före de med en kortare om en enhet minskas. Domstolens praxis och de lagförarbeten som tillämpas anger att det inte är syftet att de mest lämpade skall behålla jobbet, utan arbetsgivaren får acceptera en viss inlärningstid för att någon med längre anställningstid kan vara kvar i ett läge där det ställs delvis andra krav.

Vid en omorganisation där arbeten fått ett nytt innehåll är utgångspunkten att en arbetsgivare måste ha rätt att uppställa de krav som arbetsgivaren anser lämpliga så länge dessa inte framstår som obefogade eller överdrivna (se t.ex. AD 1986 nr 58, och AD 2005 nr 75). Strängare kvalifikationskrav får alltså inte ställas annat än om detta är befogat av organisatoriska eller andra sådana skäl (se t.ex. AD 1996 nr 54).

SEKOs uppfattning är att SJ glider på dessa regler och försöker bemanna SJ Trafikledning på ett sätt som strider mot både lagförarbeten och Arbetsdomstolens praxis. Sättet som företaget går fram på är att tvinga fram en omsökning av samtliga tjänster i stället för att upprätta en turordningslista och bemanna organisationen efter de spelregler som jag har hänvisat till ovan.

När det gäller just bemanningen av SJ Trafikledning så har dessutom företaget gått fram med omsökning trots att samtliga tre fackliga organisationer reserverat sig mot arbetsgivarens beslut.

SEKO avser att efter detta inte acceptera omsökning i något fall, utan vi kommer fortsättningsvis att hänvisa till praxis och i de fall företaget tillgriper omsökning av tjänster kommer detta sannolikt leda till tvister och också ogiltigförklarande av de uppsägningar, som vi menar, kommer att ske i strid mot LAS reglerna i § 22.

Bojkotta företaget JULA

I onsdags kväll sändes ett program i serien uppdrag granskning. Visst kan man tycka att programidén många gånger ligger nära gränsen för det tillåtna och upplevs som påträngande, men denna gång var det ett för svenska arbetstagare angeläget ärende som togs upp.

Uppdrag Granskning hade blivit tipsade om att en svensk baptistpastor startat ett bolag i Rumänien som hyrde ut rumänska arbetare till ett annat bolag i Sverige. Därefter hyrdes dessa arbetare ut bland annat till Jula för arbete i deras jättelika lager i Skara.

Det som var mest anmärkningsvärt var dels att arbetarna erhöll endast rumänsk minimilön och utöver detta fick man traktamente. Totalt låg den sammanlagda ersättningen en bra bit under vad en svensk arbetstagare skulle erhållit efter skatt trots konstruktionen med traktamente. Dessutom fick dessa rumänska arbetstagare jobba dubbelt för samma ersättning. Först jobbade man fulla arbetsdagar för uthyrningsföretaget hos Jula och därefter vidtog ytterligare arbete hos ägaren utan att man fick någon övertidsersättning för detta.

Att jag och många med mig nu uppmanar till bojkott av Julas produkter beror på två saker:

1. Jula deltar i detta helt medvetet och bidrar genom konstruktionen av att betala traktamenten i att lura svenska skattebetalare. Andra arbetsgivare drabbas också av osund konkurrens och det leder i sin tur till att jobb kan försvinna.
2. Jula levererar stora vinster och är inget svagt företag ekonomiskt. Ägaren har bland annat investerat i så stor konstsamling att han inte längre har plats för denna i sin egen bostad. Uppskattningsvis hänger därför konst för ett antal miljoner på ett hotell i Skara pga utrymmesbrist. Varför skall jag och andra medelsvenssons bidra till att öka denne företagsledares privata förmögenhet i och med att han medvetet tar in arbetskraft som dumpar svenska kollektivavtal?

Jag tror att konsumentmakt kan bidra till en bättre utveckling. Genom att sluta handla på Jula och bojkotta deras produkter till dess att de rumänska arbetarna får lön efter svenska kollektivavtal hoppas jag att företagsledning och ägare inser riskerna med att dumpa villkoren på det sätt som redovisades i uppdrag granskning.

Det är helt enkelt så att vi behöver inte Jula. Jula kan flytta sin verksamhet utomlands. Till Rumänien till exempel.

Vad jag tycker om denna hjälpverksamhet som bygger på att rumänska arbetare arbetar till alldeles för låg ersättning i Sverige lämpar sig inte för offentligheten. Den person som drev verksamheten tjänade tydligen också miljoner på affären vilket ger en helt ny bild av sk hjälpverksamhet.

I min värld skulle det samhälle som arbetarna kom från må mycket bättre om de som reser iväg till Sverige för arbete kunde skicka hem pengar som intjänats i nivå med svenska avtal.

”Gå till jobbet och dö”

Jag blev idag tipsad om ett radioprogram på radions P1 som heter Kluvet Land. Det aktuella programmet som sändes idag handlar om säkerheten i samband med arbete på våra järnvägar. Programmet grep tag i mig ordentligt och det finns all anledning att tänka igenom säkerheten i samband med att vi som lokförare gör arbeten utanför tågen samtidigt som trafiken fortsätter gå på angränsande spår.

Programmet sändes idag den 5 maj i serien med underrubriken ”Gå till jobbet och dö”. En lite väl dramatisk rubrik kanske, men det är ändå så att cirka 60 personer dör varje år i arbetsplatsolyckor. Programmet handlar om omständigheterna kring banarbetare Magnus Kärnbos dödsfall på spår U2 vid Tomteboda. Programmet ger en mycket bra beskrivning över de förhållanden vi tvingas arbeta under. Tidspress och besparingskrav minskar vårt säkerhetsutrymme. Samtidigt står vi inte på oss utan ser mer till arbetsgivarens problem än de risker vi själva utsätter oss för. Att arbeta i spårområde kräver försiktighetsåtgärder och skydd. Samtidigt är de enligt programdeltagarna i princip omöjligt att få spår vid Tomteboda avstängda dagtid för arbete. Med denna vetskap samt krav på att arbetet måste bli färdigt i tid, för att arbetsgivaren ska slippa böter, gjorde att banarbetarna ändå gick ut i spårområdet. I slutet av programmet framgår att åklagaren fick lägga ner åtalet om arbetsgivarens arbetsmiljöbrott. Anledningen var just att arbetslaget själva beslutat att gå ut i trafikerat spår.

Vi lokförare måste också ut i trafikerade spårområden. Det kan vara för att kontrollera varmgång eller annat fel på tåget eller i samband med bärgning av havererade tågsätt. Vi möts ofta av samma motstånd från Trafikverkets driftledningscentraler att få intilliggande spår avspärrade. Detta får vi inte acceptera för våra liv måste vara mer värt än att ett tåg blir lite försenat pga att tågspår måste spärras av en stund. När det krävs arbete runt omkring ditt tåg, försök att komma överens med tågklareraren att du får göra det på lämpligt ställe, där du inte behöver gå i/vid trafikerat tågspår. Om detta inte går, begär då av tågklareraren att tågspåret intill blir spärrat och inhämta beskedet t.ex. att tågspår U1 är spärrat på gällande sträcka. Kortslut sedan tågspåret du ska jobba bredvid med kontaktdon innan du börjar att arbeta. Kan inte tågklareraren spärra spåret p.g.a. att tågen måste fram och det blir massa förseningar så har du laglig rätt att stoppa arbetet tills du senare kan få beskedet spåret spärrat eller att ni hittar en bättre plats för att kunna genomföra arbetet. Vi är skyldiga att stå på oss även om det blir en jobbig situation.

Jag vill gärna rekommendera er alla att lyssna på programmet!

 

Nytt avtal tecknat med Almega för perioden 1 april 2012 till och med 31 mars 2013

Nu har förbundet centralt träffat ett nytt avtal med Almega. Jag redovisar i korthet nedan vilka viktiga frågor som vi kunnat lösa med detta avtal. Avtalet  är träfft den 2 maj 2012 och gäller under perioden 1 april 2012 till och med 31 mars 2013.

Löneökning på 2,6 % under ettårsperioden. Denna löneökning ligger i nivå med övriga uppgörelser på arbetsmarknaden.

Enas inte parterna i den lokala förhandlingen skall heltidsanställd arbetstagare ha fått en löneökning om 200 kronor för 2012

Den stora frågan i årets löneförhandling har varit att få en rättvis behandling av allmän visstid ” Timmisar ”  Arbetsgivaren har använt en beräkningsgrund för ett års anställning för dessa grupper till 360 arbetsdagar per år mot fast anställd personals 225 arbetsdagar per år.

Den nya skrivningen i det nu träffade avtalet är som följer:

Beräkning av anställningstid:  Om inte annat överenskommits i lokala avtal så krävs det vid intermittent arbete lika många arbetsdagar motsvarande en heltidsanställd för fastställande av rätt till företrädesrätt och övergång till tillsvidareanställd

Arbetsgruppen som tillsattes 2010 för att hitta lösningar när det gäller ensamarbete och våld för personalen ombord, skall fortsätta sitt arbete under avtalsperioden.

De lokala förhandlingarna på SJ AB kommer att påbörjas den 8 maj

Rationalisering eller avveckling?

SJ AB har under många år varit utsatt för konkurrens. Tvärtemot vad många tror så konkurrerade även det gamla affärsverket med bland annat busstrafik och flyg samt kanske till största delen med den framväxande bilismen. Under de senaste åren efter bolagiseringen och bildandet av SJ AB så har även de sista regleringarna på järnvägsområdet försvunnit och det är nu i praktiken även full konkurrens på spåren.

Ännu ser vi inte så mycket av detta eftersom ingen stor aktör utmanat SJ på det nationella järnvägsnätet i någon större omfattning. Veolia och Blå tåget kör parallellt, men i övrigt har SJ en dominerande ställning på den långväga järnvägstrafiken.

För att kunna möta en framväxande konkurrens även på fjärrtågssidan, så är det viktigt att företaget har rätt dimensionering och det går inte längre att ha en för stor administration i förhållande till den direkta produktionen.

I den nu pågående omorganisationen finns starka incitament att anpassa företaget inför en alltmer hårdnande konkurrens som kommer. Exakt när konkurrensen kommer vet ingen, men att den kommer är högst troligt. Framförallt är det, enligt SEKOs uppfattning, i administrationen som de stora förändringarna måste ske.

SJ AB har stora fördelar framför andra järnvägsbolag. Företaget har väl anpassade kostnader i produktion eftersom capitakostnaden per anställd är rimlig. De flesta andra järnvägsbolag som har etablerat sig i fjärr och regionaltrafik har högre kostnader.

Nu pågår den omorganisation som diskuterades redan under våren 2011. Tyvärr ser vi inte att ledningen fullt ut förstått vikten av att slimma administrationen i bolaget. I de förhandlingar som vi drivit hittills så är det framförallt i produktion som de större besparingarna tas hem.

Nedläggningen av resebutiker

Den 17 april förhandlade SJ om nedläggning av 7 resebutiker och en i stort sett halverad företagsförsäljning. I stort sett berörs endast säljare. Inga chefer berörs. Resultatet blir att en mindre del av produktionspersonalen skall försörja en större andel chefer

Resebutikerna i Hässleholm, Växjö, Halmstad, Borås, Falköping Trollhättan samt Falun läggs ned med början 31/5. Vid förhandlingen var det något oklart om framtiden för resebutiken i Trollhättan med hänvisning till det nya avtalet med Västtrafik. Resebutiken i Trollhättan blir kvar till årsskiftet 2012-12-31. Trots minskning av butiker envisas företaget med att ha kvar 4 regioner inklusive 4 regionchefer.

SEKO föreslog i förhandlingen att endast 2 regioner skall vara kvar tills vidare. I ett senare skede krävde SEKO att SJ borde avveckla regionerna helt och hållet.

Företagsförsäljning Account manager.

När det gäller företagsförsäljning skall SJ AB minska från 23½ person till 13 personer, men fortfarande lika många försäljningschefer.  3 chefer på 13 personer (AM).

SEKO drev har uppfattningen att man borde slå ihop Region Norr, Syd och resebyrå till en region. Det skulle i så fall minska antalet chefer från 3 till 1, men SJ AB vidhåller sitt förslag, det innebär en ökning av chefer från 17 % till 23 %.

Resultatet av förhandlingarna den 17 april blev att förhandling avslutades i oenighet och SEKO reserverade sig mot hela organisationsförändringen inom division Försäljning.

SACO reserverade sig mot delar av förslaget som berörde företagsförsäljningen och Fackförbundet ST deltog inte i förhandlingen utan hade lämnat sitt samtycke per telefon.

 

 

 

 

Vad händer nu inom DSB Väst?

SJ AB har sagt att man tänker bilda ett nytt bolag för den trafik som idag bedrivs av DSB Väst. Om uppgiften stämmer måste det förhandlas fram ett helt nytt kollektivavtal. (Möjligen kan SJ AB som alternativ väcka liv i ett vilande bolag där det redan finns ett giltigt kollektivavtal)

Det nya bolaget kommer sannolikt att söka och beviljas inträde i arbetsgivarorganisationen Almega. Genom medlemskapet i Almega blir bolaget automatiskt bundet av det centrala Spårtrafikavtalet. Här finns flera viktiga regler som t,ex att bolaget ska betala in pengar till tjänstepension, arbetsskadeförsäkringar, övertidsregleringar och lön vid sjukdom.

Utöver det centrala avtalet behövs alltid ett företagsanpassat avtal. Anledningen är att det centrala avtalet saknar viktiga regleringar som t,ex löner för olika yrkesgrupper, detaljregleringar om arbetstid och ett stort antal andra regler.

SEKO kommer därför att så snabbt som möjligt påbörja förhandlingar för att reglera upp dessa viktiga frågor.

Målsättningen är att ett nytt avtal ska vara klart före 1 maj, men med förbehållet att innehållet alltid är viktigare än att avtalet ska vara färdigt före ett visst datum.

SJ tar över pendeltåg och regiontrafiken i Väst

På fredagens styrelsemöte i SJ AB fattades det formella beslutet att ta över trafiken i Väst. Beslutet tas efter att det under en period pågått förhandlingar med Västtrafik i frågan. Anledningen är som de flesta redan vet, att DSB aviserat att man går ur trafiken i Sverige pga dålig lönsamhet. DSB avvecklar troligen all verksamhet i Sverige, men det är fortfarande oklart när trafik i Småland och Uppland övergår till andra operatörer.

SJ kommer nu att via ett dotterbolag ansvara för trafiken under minst tre år framåt. Trafiken övergår till SJ den 1 maj 2012. På en månad skall alltså denna stora trafik tas om hand vilket kommer att bli en gigantisk arbetsuppgift.

Ur facklig synpunkt är detta mycket viktigt för SEKO att allt blir rätt. SEKO organiserar 325 anställda i DSB Väst. SEKO har alltså den absoluta majoriteten av de anställda i DSB Väst som medlemmar.

Det kollektivavtal som anställda i DSB Väst går under skall förhandlas in i det dotterbolag som tar hand om trafiken. Dessa förhandlingar kommer att starta relativt snart och leds av våra ombudsmän i SEKO.

Det kommer givetvis också att påverka moderbolagets verksamhet i Göteborg det som nu sker. Exakt hur man tänker sig att utnyttja stordriftsfördelar är inte klart ännu, men det är troligt att företaget på olika sätt kommer att försöka merutnyttja personal tex.

SEKO SJ har ett första möte med SJ AB på måndag där vi kommer att diskutera praktiska frågor om situationen. Dock vill jag vara tydlig med att alla förestående förhandlingar av kollektivavtalskaraktär leds av ombudsmän på SEKO centralt.

Jag vill avslutningsvis hälsa alla nya och gamla arbetskamrater välkomna åter. Jag ser fram emot att få jobba tillsammans med er alla.